Efter välbehövlig långhelg kommer jag tillbaka till bloggen. Jag tänkte fortsätta som om inget hänt, ok?
Måndagen före påsk var vi på gammaglobulinbehandling och på 2-årskontroll. Sonen var 80,5 cm och vägde 8890 g. Ner lite i vikt men inte så farligt, längden blev väl sådär eftersom han slingrade sig på mätbrädan.
Vi fick träffa vår läkare och diskutera allt det som rör Victor - hörsel- och synkontroll (pga skelningen), röntgenkontroll av ryggen inför korsettborttagning, nutrition & viktens upp/nedgång, Port-A-Cath, sondbyte genom gastroskopi, familjekurs på Ågrenska i höst, tillväxthormon, dagisstart (hur-var-när), habiliteringsvecka i Helsingfors, utökad terapi bl.a. musikterapi och sist men verkligen inte minst HJÄRTOPERATION.
Just det, en ny hjärtoperation verkar vara på gång. Nu när Victor är över 2 år kan han få en ny lungpulsåderklaff (homograft = donerad hjärtklaff) insatt. Vi trodde väl att den operationen låg långt fram i tiden, men enligt vår läkare kan det vara enda alternativet för Victor att redan nu få sin klaff.
Det känns jättejobbigt milt sagt, att Victor och hela vår familj ska gå igenom en lika stor hjärtoperation som
första gången. Vi har ju knappt återhämtat oss efter den stora ryggoperationen...
Och tyvärr är det inte slutopererat efter den operationen, utan klaffen förkalkas och måste bytas med mellan 7-10 års mellanrum och då med lika stor operation varje gång tills han slutat växa och kan byta klaff mot klaff (samma storlek och inte större för varje gång). Då först kan man göra det med kateterisering.
Jag blir ledsen bara jag tänker på allt vad det innebär med en ny stor öppen hjärtoperation, men vad hjälper det. Måste han opereras så måste han. Vi kan bara be och hoppas att allt går bra när det är dags.
PS. Sen har dom förresten hittat en ny immunbrist hos Victor - brist på C4 komplementfaktor. Vad det innebär rent praktiskt vet vi inte ännu.