Same same but different

Förra veckan i Helsingfors passade jag på att ta en bild på sonen, på exakt samma plats som vi stod på i december. Då hade vi haft en riktigt jobbig höst och livet kändes ganska tungt. Nu var det i stället skönt försommarväder och solen värmde, och det satt en relativt pigg (fast nyopererad) kille i vagnen.




















Den andra bilden togs efter operation nr 5 (fundoplikationen), när han äntligen slapp syrgasen. Då hade vi bott ungefär 9 månader på sjukhus (både här hemma och i Helsingfors) och vi hade inte varit utomhus på nästan tre veckor. Vi fick låna en vagn från avdelningen och gå ut på en kort men efterlängtad promenadi det ruggiga vädret. Vi visste inte då om sonen skulle bli bättre eller sämre än före operationen, för ingreppet kändes som litet av en chansning.




















Som tur var blev han ju faktiskt bättre, och inte långt efter bild nr 2 togs fick vi äntligen ta hem honom. Nu har vi fått vara samlade hela familjen här hemma, och idag har det gått precis 5 månader sen utskrivningen.