torsdag 18 mars 2010

Att blåsa

Igår hos talterapeuten fick jag tårar i ögonen av lycka. Och det bara för att Victor blåste med munnen på små pappersremsor.

Vi har övat på att blåsa i ungefär 2 års tid, så det kändes helt underbart fantastiskt när det pyste ut luft ur munnen istället för näsan för en gångs skull.

Att kunna blåsa är nämligen vägen till att forma konsonanter. Att något som är så självklart för dom allra flesta, kan vara så oerhört svårt att bemästra för andra.

1 kommentar:

tina sa...

:-D Härligt!

Trevlig helg, Grattis Victor i efterskott!