Nu har vi testat en vecka med Primperan. Det ökade inte på aptiten alls, snarare tvärtom och så blev han rätt slö av den. Det står i biverkningslistan att man kan bli dåsig och det blev han definitivt, så det känns helt rätt att sluta med den.
Denna vecka provar vi Nexium, så får vi se hur det funkar. Väntar mig inga mirakler, men nog vore det skönt om det skulle minska på kväljningarna och öka aptiten.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Så himla bra du skrev i Sanct Olof! Och vilken fin bild!
Tack för att du skrev om pojken med lissencefali! :o)
Å, dessa eviga mediciner. Honungspojken har haft jätteproblem med magen sista tiden (mer än vanligt) och just nu använder vi Movicol och Klyx, men lyckas inte riktigt få till det....
Kram
Isabella: Tack! Jag är faktiskt nöjd med texten själv, det liksom bara rann ur min penna. Tyckte att bilden passade bra också med en drömsk pojke och hans bubblor. Ska nog lägga ut texten här också så småningom. Kram!
Honungspojkens mamma: Det var så lite så, blev själv glad av det för er skull. Att det är möjligt att Hugo har många fler år framför sig än vad det sades åt er i början. Ang. medicinerna så provar vi oss fram, testar en sort efter annan. Det är ju så svårt när ens lilla barn inte kan berätta hur han mår av medicinerna. Kram!
Skicka en kommentar