I morgon bitti tidigt flyger vi till Helsingfors för att vara 9 dagar på Habben. Det kommer att bli både jobbigt och intressant, och det är med blandade känslor jag reser. Jag vill så gärna att Victor ska få den bästa hjälpen, men samtidigt vill jag bara vara hemma med honom och resten av familjen och inte låta nån peta på Victor överhuvudtaget.
Förut har Victor alltid åkt till Barnkliniken för nåt ingrepp eller nån operation, men nu ska vi "bara" till Folkhälsan och träffa många olika professionella som bl.a. neurolog, psykolog, ortoped, fysioterapeut, ergoterapeut, socialkurator, specialpedagog, logoped och foniater. Vår fysioterapeut har dessutom önskat att Victors ska få DAFO:n (dynamisk-ankel-fot ortos), så det blir sannolikt även en avgjutning av fötterna.
Största förhoppningen är dock att få träffa foniatern, dvs experten på hur man formar ljud/talar. Victor härmar mer och mer olika ord, men fortfarande utan de flesta konsonanterna. Han har t.o.m. åstadkommit en treordsmening: ejj-åå ah-ah (hej då pappa)!
Återkommer med rapporter om hur det går när jag får tag i en dator, annars när vi kommer hem.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Låter som en jobbig vecka men vi får hoppas ni får mycket "gjort". Väntar med spänning på att höra hur det har gått.
Du är en underbar mamma och Victor har tur som har dig som orkar.
Massa kramar
Hoppas allt går bra. Att ni får ut mycket av ert besök.
Kram Kicki
Prinsmamman: Det var mycket roligare än vad jag förväntat mig, många nya människor, tips och intryck att lägga upp vår träning med Victor. Kram till dig!
Kicki m 4: Det gick riktigt bra och vi är mer än nöjda med vår habiliteringsvistelse den här gånge!
Skicka en kommentar