Utmanad av Masarinmamman (som blev utmanad av Abbes pappa, som i sin tur blev utmanad av Mymlan som vill sprida kärlek!) har jag blivit ombedd att välja den bästa finaste kärlekssången jag vet och gärna också skriva ner historien som hör till sången.
Jag väljer "Stop" med Sam Brown från -88, som min make, dåvarande färsk pojkvän spelade för mig vår första sommar tillsammans (-89). Sången är ingen munter kärlekssång direkt, utan mer en sång om brustna hjärtan och längtan efter det som en gång var.
Men det är ändå vår sång, och varje gång jag hör den tänker jag på vår första trevande tid tillsammans, åtskilda långa perioder av ett helt hav.
Jag i min tur utmanar Infing, Eff, Isabella och Silverfisken.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Denna minns jag mycket väl! Kram!
Skicka en kommentar